larsroute

Här kommer den sista rapporten från Lissabon. Jag åker idag hem till vintriga Sverige.

I går var återigen en härlig dag med solsken, bussar som fungerar och avslappnade människor. Det enda som gick fel var att batteriet i kameran dog efter 3 kort. Så tyvärr kan jag inte låta bilderna flöda i denna rapport, men jag kommer alltid att ha vissa 4D-bilder kvar i mitt minne.
Tänk att få vara med hajar, kingfish, rockor och röda magneter utan att vara orolig. Bara njuta av deras skönhet och elegans i H2O. Det var ett mycket stort trevligt akvarium, som inte bara var det. I detta område fanns också ett Casino, men jag var där för tidigt på dagen. Jag åkte inte tillbaka. Åkte hela 28:an i dag utan imma på fönstren. Fick även uppleva ett 10 km-lopp genom Lissabon på kvällen, men tyvärr endast som publik. Jag hittade inte vart man skrev in sig, annars….

Lissabon är en vacker stad med känslan av att vara utsmetad vid vattnet. Väldigt gammalt och väldigt nytt i en spännande kombination som ger mig en lång tidslinje. Där jag är en liten, liten, liten del av en tidslinjal. En stad som ser till att människor kan mötas i olika miljöer. Självklart finns det platser i närheten av huvudstaden som kommunen inte vill att man skall se som turist. Trista betonggetton som tyvärr oftast innebär att utemiljön ser smutsig ut och liknar ”dagenefterkänsla”. Utan att jag får känsla av att det har varit roligt här när jag åker förbi.
Nu har jag upplevt Madrid och Lissabon i regn. Lissabon vinner ändå.

Angående hotellet Americano Residencial Lisabon som ligger bra till i centrum för ett billigt pris, men frukosten (består av kaffe, mjölk, flingor, ost, ett bröd, marmelad) innehöll inget mer. Sedan att internetuppkoppling inte ingick var väl ingen höjdare.

Det var allt från Lars Ahlin, för Larsroute i Lissabon, någonstans i Europa. Åter till studion.

Utrikeskorrespondent, kanske jag inte kan kallas eftersom jag inte har bott här så länge. En rapport från två dagar ifrån en utrikesreporter i Lissabon kommer här i alla fall.

Julafton i Lissabon var lika upphetsande som sylten i gräddtårtan. Man känner av den men kan inte riktigt se den. Skulle du inte vilja fira jul kan du göra det i Lissabon. En julafton för mig var att prova på citybussen och lyssna på en pigg engelskainläsning i lurarna. Traska runt på massor av huvudstadsgator. Äta en buffé inkl. flaska vin. En julmiddag utan ”Helan går”, Kalle Anka, klappar, skinka, julgran och tomte. Alkohol, tv, mat och givmildhet kan jag få även här i överflöd. Det som känns tufft är att Marie och Tilde inte är här. Elias finns här i alla fall. Det är just avsaknaden av närheten som blir stark när fjärrheten är en verklighet. Viss släkt och verkliga vänner hade varit gott att ha här. Herre Gud, jag gjorde ett eget val, så……

Julafton var i alla fall en dag i uppsprickande molntäcke som övergick i regn och som sedan fortsatte hela juldagen. Tur att jag köpte proviant för juldagen igår eftersom allt har varit stängt idag. Provade 28:an som skulle bli en spännande resa upp och ner på kullarna på räls. Skulle kännas precis som i San Francisco men med immade fönsterglas. Det blev en väldigt kort resa tyvärr pga av att en idiot(säker en utlänning;) som hade parkerat sin bil på spåret.

Lissabon är för mig ändå en vacker stad som jag kan rekommendera andra om man gillar variation i arkitektur(tror att Paul skulle gilla denna stad), vatten, höjder, caféer, mat, vin (billigt på restaurang, Ann och Anette), kulturhistoria, massor av folk och oftast bra väder. Åk då helst inte i december.

I morgon skall det bli mer turistbuss och i solsken åka upp till borgen för att få en 360 graders panoramabild av Lissabon. Ev även se hajar och delfiner i akvarium. I kväll fortsätter jag se tv och dricka gott portugisiskt vin.

Det var allt från mig, i hotellrummet, i Lissabon, någonstans i Europa. Åter till studion.

I bakgrunden ser ni en kopia av Golden Gate.









En liten rälsbuss


Detta är mitt hotell. Känns som jag bor i en grönsaksaffär;)

Familjen har ju fått i uppdrag (eller tagit det själva) att rapportera vad som händer utanför Södertälje.
Här i Portugal och Spanien är folk laddade. Det är poliser, ordningsvakter och tomtar överallt. Alla är så spända inför ev bombdåd i huvudstäder och att julen är här. Jag ökar på riskerna genom att besöka både Lissabon och Madrid på två dagar. Att jag sedan bor på Americano gör livet inte säkrare. Annars är folk trevliga och har tid att hjälpa en svenne som försöker kommunicera med en engelska som bygger på amerikanska film och svensk grundskolaengelska från 70-talet.
Lissabon kommer jag senare att berätta om. Så nu lite mer om Madrid. Under min 9 timmarsbesök kändes det att jag fick uppleva en sida av Madrid som få får se. Det regnade faktiskt nästan hela tiden. Det var kyligt och turistbussen slutade gå mycket tidigare än vad som jag blivit informerad om på turistbyrån.
Madrid har blandning av ny och gammal arkitektur. Som alla huvudstäder så finns det allt mellan jättestora esplanader till gränder som endast fungerar för singlar.
Jag blev inkastad på en restaurang och åt så tjocktarmen fick jobba. Madrid skiljer sig inte mer från andra huvudstäder än att den inte har vatten mer än i fontänen. Då saknar jag Södertälje, bland annat. Det måste innebära att när det är sommar måste det vara fruktansvärt varmt i denna huvudstad. Att flygplatsen ligger i Madrid är väldigt smidigt. Nu sitter jag på hotellrummet i Lissabon och skriver. Här följer några bilder från Madrid.
Jag vill passa på att önska er alla en riktig skön jul där hemma och nu över till studion. Det var allt från Lars Ahlin, Lissabon, Europa.